Mar/090
Hur man får 30'000 läsare på några timmar
Den där tidningen har varit framme igen, nu med sin lysande mediestrategi som går ut på att göra folk arga. Jag vet inte om man enbart är ute efter annonsintäkter, eller om det är verkligen är ett uppriktigt försök att hitta sanning i ett för dem oförklarligt skede.
I sakfrågan så är många (läs: alla) rörande överens om att det är ett konstruerat reportage, de inblandade har var för sig förklarat sin egen utsaga till den där tidningen, och sammantaget så förstås att de intervjuade förklarat sammanhang till många citat och förhållanden bara för att finna journalister som enbart valt att driva sin egen linje. Oavsett vad de inblandade sa. (åsidosatt Fredrick Federley, som befäster sin roll som Sveriges främsta Judas)
Stackars reportrar, de som underhållt tanken på att bli Sveriges alldeles egna Bob Woodward i hela sina liv, och nu på ålderns kvist tar chansen. Och sedan när alla dementerar det sammanhang i vilket deras roll nu pånyttföds av “konstruktiva” tolkningar, ja då tar man på bästa femtiotalistmanér och håller för öronen och nynnar så högt man bara kan.
Mar/094
Helgens pärla – FRA motståndet regisserat av nazister och Ryssland?
DN.se har lyckas måla upp en hårresande bild av hur FRA motståndet kom att skapas. Med mycket information av typen “Amanda Brihed vill inte ens avslöja namnen på pr-byråerna.” och “– Finansiären har inte lust att bli en offentlig person. Det hade blivit så fruktansvärt uppmärksammat, säger Mikael Nilsson.” lyckas man misstänkliggöra ett folkligt uppror till den grad att man själv undrar var ens pengar är…
Gemensamt för alla de citerade tycks vara att trots att ingen fakta verkar förvanskad, är tolkningarna och antydningar från artikeln obekanta. Jag skulle råda alla, åklagare i TPB fallet och journalister på DN tillika, som kämpar för att förstå ledarlösa strukturer att läsa in sig på “The Starfish And The Spider – The power of leaderless organizations”. Det är inte konstigare än att förstå att det inte alltid finns en dold agenda eller makthungrig despot i kulisserna. Mycket har bloggats om detta, och mycket kommer skrivas i fortsättningen. För mer information, läs: HAX|Opassande|MinaModerataKarameller|Hultins Tankegång|Jens O|Rick Falkvinge|Teflonminne och mycket mycket mer
Sep/080
FörsvaretsRadioAnstalt
Jag har fått lite frågor om varför jag inte pratar om FRA i min blogg. Jag tror att alla som läst vad jag skrivit kan gissa sig till mina åsikter i frågan, och kunskapsmässigt kan jag inte konkurrera med allt välgenomtänkt och insatt som skrivs i frågan. På senaste tiden har uMedia plockat upp lite här och där, men det måste sägas att det är bloggar som gäller i frågan.
Man kan lätt bli paranoid när man ser hur till exempel telekompaketet behandlades i utvecklingsMedia, det vill säga inte alls, men det är nog till största delen okunskap som motiverar detta. I tidningar och TV litar man mycket till nyhetsbyråerna, och de rapporterar endast det som är intressant ur stora perspektiv, och man glömmer lätt bort de regionala delarna.
Jag kan varmt rekommendera Mark Klamberg, fastän det nu verkar som att han tagit en paus från bloggandet. Han satt på en del förtroendeposter i folkpartiet, men avgick som en följd av att lagstiftningen gällande FRA fick stå kvar.
Även HAX, som alltid, rekommenderas. Och sedan finns det professor Dennis Töllborg som har funderat tillräckligt länge för att inte bara erbjuda kritik utan också en lösning. Tyvärr har inte Dennis någon blogg, utan där får jag hänvisa till uMedia.
Jag tror att det viktigaste jag kan säga om FRA är att du borde engagera dig. Först och främst läsa in sig på vad det är som föreslås, och hur det påverkar dig. Om du känner att det inte är något som är förenligt med din syn på Sverige, agera!
Sep/080
NSA inför domstol
Tidigt idag plockade idg.se upp nyheten att EFF (Electronic Frontier Foundation), den antagligen största organisationen för mänskliga rättigheter och integritet på internet stämmer NSA (National Security Agency) och i förlängningen även George Bush och vicepresident Dick Cheney. NSA är USAs signalsspaningsorgan, det vill säga FRAs motsvarighet i landet, och har enligt stämningsansökan ägnat sig åt i högsta grad olaglig verksamhet i form av massavlyssning av amerikanska medborgare sedan 2001. Stämningen gäller tiden innan “The Patriot Act”, som (än så länge oprövat i domstol) legaliserar massavlyssning om det ligger i landets säkerhetsintresse. EFFs stämningsansökan är ett civilmål då President Bush när “The Program”, som massavlyssningsprogrammet enkelt kallades, 2005 avslöjades beslöt att förhindra domstolar från att ta upp fallet som ett brottsmål. Programmet möjliggjordes av att alla telefonoperatörer (utom en, som sen drabbades av sanktioner av den amerikanska regeringen) frivilligt gav NSA tillgång till deras knutpunkter. Vid tillfället saknades helt mandat att överhuvudtaget avlyssna utan godkännande av FISA, en specialdomstol som skulle avgöra enskilda frågor, och FISA kände fortfarande vid 2005 inte till att avlyssningen skedde. Hela stämningsansökan finns länkad här.
I första halvan av 2008 röstades tillägg till avlyssningslagen i USA igenom, och därmed var avlyssningen helt laglig. Numera går det inte att få någon information om hur bred USAs avlyssning är då den är A: laglig och B: hemligstämplad, det gyllene receptet för underrättelsetjänster. Journalister som avlyssnats har till dags dato inte fått någon form av upprättelse för avlyssning av dem och inskränkningar i den s.k angivarskyddet, som i USA är traditionellt väldigt starkt. Lawrence Wright till exempel som skrev den kritikerrosade boken “Al-Qaida och vägen till den 11:e september” fick ett samtal från FBI som undrade om hans kontakter med en person vid namn Caroline. Caroline var hans dotter, vilket han förklarade, men fick ingen förklaring till hur och varför hon var intressant för FBI.
Bob Woodward som var en av de reportrar på Times som avslöjade Watergateskandalen sammanfattade det väldigt bra när han sa: “Bush gör det som Nixon gjorde, och mer. Men han har varit smart nog att till största delen legalisera det först”. En lång intervju med Bob finns här, på besök på googles videoserie @googletalks.
Lite skrämmande i denna historia är att EFF som nu levererar stämningen ändå klassificerar Sveriges FRA-lag (Lex Orwell) som den mest långtgående signalspaningslag som införts i någon demokrati någonsin.
Sep/080
Cara Burke och informationsfrihet
Jag klickade igår runt och försökte ta reda på mer om Iphones integritetsbugg (mer info här) och trillade in på en sida om Cara Burke. Fallet Cara Burke tycks vara relativt okänt i Sverige, men väldigt stort i Brasilien där det skedde och i England där flickan var ifrån. Som vanligt så letar jag inte på internets “framsida” utan gräver omkring på de mer suspekta forumen och vattenhålen där man tenderar att få mer information direkt från källan, och direkt under en av länkarna låg en bild på flickan mördad, styckad och staplad för att underlätta gärningsmannens fotografi av kroppsdelarna för ett mess till en kompis. Direkt efter mordet så gick ett sms iväg till samma kompis med texten “Wazzup joe i threw her head into a bag I’ll send you a pic of her pieces later”. Buggen i Iphone sparade bilden åt polisen, som utan större bekymmer kunde anhålla den unga mannen. Jag som förespråkare för informationsfrihet och hundraprocentigt integrigetsskydd från staten blev lite skakad av både bilden och användbarheten av det säkerhetshål i Iphonen som gjorde detta möjligt. Sådan kallsinnighet gör att objektiva resonemang snabbt försvinner till förmån för känslomässiga svar. (En parallell dragen till varför Peter Sunde från Piratebay inte ville debattera med pappan i Arbogafallet är väl inte alltför långsökt).
Bilden sitter fortfarande på näthinnan, men när allt sjunkit in en smula så inser jag att inget av det här har förändrat något. Internet skapades av och för förespråkare för fullständig informationsfrihet, och har därför inget att hämta från det gammalmodiga mediadrevet, tvärtom så är det de som bör lära sig av internet. Och “sanningar” som gäller i den fysiska världen är inte nödvändigtvis sanningar som gäller online. Folk måste sluta se internet som en förlängning av något som redan fanns, och börja se det som en helt ny värld, med en helt ny diskussion av värdegrund och inte bara en importerad sådan från kvällspressen eller andra representanter för moralhysteri.
Och så såg jag en hearing från riksdagshuset där olika förespråkare och motståndare fick komma till tals om FRA lagen. En professor i informationsteknologi förde på allvar fram synsättet att vi redan var så övervakade att vi lika gärna kunde låta FRA också få en liten titt. Varje operatör som passeras har teorietiskt en möjlighet att kolla vad det är dina mail innehåller, det är sant. Men från att ge enskilda kunniga tillgång till det de kan sno eller på annat sätt komma över till att ge innehavaren av våldsmonopolet i Sverige tillgång till vår samlade kunskap och korrespondens är väl ändå en rätt stor skillnad?
Sep/080
Vi som suckar när gammelpressen hackar på PirateBay
Vi är en stor generation, under en väldigt lång tid så var åttiotalisterna världens största. Vi kommer antagligen utgöra nästa propp i arbetslivet, och nittiotalisterna kommer tacksamt skjuta bort oss när den tiden kommer. Vi var den första generationen som växte upp med datorer, och den första som såg WarGames som en realistisk möjlighet (vi såg den på matiné). Vi var också den generation som startade många av de internetmöjligheter som idag anses som naturliga. Vi fick otroligt mycket uppmärksamhet i pressen när vi var unga. Vi kunde programmera videobandspelare, manövrera datorer och förklara mobiltelefoner intuitivt för de gamla. En nisch av oss blev “the computerati”, de som först testar nya datorer, tjänster och hemsidor. Det var vi som sa till alla våra datorilliterata vänner att gå till google (och gjorde tjänsten stor) för att vi visste att de inte kunde misslyckas där. Många stannade länge på altavista, en del försvarade webcrawler med näbbar och klor. De flesta av oss har spelat något onlinespel, kanske till och med tävlat. Vi gjorde CS stort.
Nu suckar vi varje gång gammelmedia ska på och hacka på PirateBay. Inte för att vi håller med PirateBay i allt, utan för att frågorna som tas upp är ofta väldigt intressanta och främjar diskussion, men ändå ska vareviga möte präglas av missförstånd och förklaringar, en totalt oinsatt programledare/kolumnist/krönikör/spyfluga (Aftonbladet/Expressen) som kämpar med begreppen och ett drev som ska hetsa upp frågorna till oigenkännlighet. Och det är bara de tekniska frågorna. Ideologin som ligger bakom PirateBay, som är allmän kunskap bland oss internetvarelser får aldrig någon uppmärksamhet, förutom i missförstånd då.
Det som gör PirateBay så intressant är att det drivit en fråga till sin spets, med en ideologi om informationsfrihet i ryggen, och detta har gammelmedia inte förstått. GNU-projektet, Linux och så vidare är viktiga punkter i formandet av det moderna internet och jag utmanar vem som helst att hitta en reporter som förstår grunderna i detta. Linux har skapats för att vara gratis. Det är en fullgod ersättare till Windows, och kostar alltså ingenting. Man kan till och med ladda hem den från folk som upplåter sin egen internetförbindelse för att sprida programvaran. Förstå hur och varför Linux skapades och spreds så kanske ni kan börja förstå Streisand-effekten. Och varför man inte vill ta bort något från PirateBay. Och varför man anklagar TV4 som skapare av krisen. Och också varför FRA exploderade i nyllet på regeringen. Det är ett annat landskap, och det finns mycket intressant att diskutera, men gammelmedia tycks vara nöjda med att låta det blåsa över huvudet på dem, på ett stort sätt.
